Juliet började gråta i samma sekund som hon fick syn på mig, höll stenhårt om min hals och slutade inte gråta förrän vi nästan va hemma. För då somnade hon nästan på min axel... Jag la henne i min säng för att ta tempen, hon hann somna innan den pep. Vet inte om hon bara va astrött eller om hon inte mår bra. Ingen feber i alla fall. Min lilla lilla skatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar