onsdag 29 september 2010

Min helt plötsligt inte alls så "stora" tjej...

Vet egentligen inte om det hör ihop med att vara stor eller inte men ikväll var hon helt hopplös, hon kom upp gång på gång på gång på gång. Hon totalt vägrade att lägga sig att sova. "Heeeeeeej pappa Eric Lubej" hördes och så stog hon i hallen helt strålande glad... Mindre glad gick Eric och la henne igen och pussade godnatt. Efter en väldigt liten stund smäldes dörren igen och det blev alldeles tyst... Jag väntade en stund och gick sedan mot sovrummet, inom mig hoppades jag på att tystnaden betydde att hon lagt sig och höll på att somna men egentligen visste jag väl att det inte var så... Lampan i taket var tänd och när jag kikade in möttes även jag av ett strålande leende. När jag la henne sa jag "Mamma älskar dig" som svar fick jag "Julet älka mamma" och då kan man ju inte bli arg heller. Hon vet verkligen hur hon ska göra... Och på den här banan fortsatte det... Till slut gav vi upp! Eric gick upp på vinden, hämtade sidan till sängen och några spännband. Sen spände han fast sidan på sängen och vips hade vi en spjälsäng igen :) Nu var hon inte riktigt lika strålande glad men somnade i alla fall efter ett litet tag... En timma senare än vanligt!!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar