Hittade Juliet i våran säng, hon spelade Barbiespel (tack Therese för tipset!) och slappade. Nu har jag jobbat tre dagar och jag saknar redan vardagen med Juliet. Hur kan man inte göra det när hon är världens mysigaste?! Problemet är inte att jag inte tycker att det är roligt att äntligen få jobba, få testa allt jag lärt mig, att få en heltidslön! Det är bara det att min lilla skatt är så mycket finare, bättre och underbarare än allt det där... Kanske vänjer jag mig, fast frågan är om jag vill det ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar